
Lars Ohly med en mössa på huvudet
Lars Ohly uppmanar i en debattartikel i Sydsvenskan idag att regeringen skall sluta slösa med skattebetalarnas pengar. Det är ju en väldigt rolig mening att komma ifrån en man som igår presenterade ett nytt förslag för sjukvårdsförsäkringen. Ett förslag där man både höjer ersättningen för de som är sjuka och som dels ska sätta mindre krav på de sjuka att komma i arbete snabbare. Vem skall betala detta? Jo, det kommer vi göra som arbetar. Det är från min plånbok som det röda blocket vill ta pengar för att sedan finansiera att sjukskrivna personer skall ha det minst lika bra som en person som jobbar. Jag tycker inte detta är rättvist. Fortfarande är det viktigaste att fler kommer i arbete. Fler som arbetar, fler som betalar skatt och det betyder att vi kan ha en bättre välfärd. En sådan välfärd som vi förtjänar. Jobbar vi inte så förtjänar vi ingen välfärd.
Jag gillar att vi betalar skatt i Sverige, att vi tillsammans hjälps åt. En hjälp som skulle se till att även jag har möjlighet till mat och husrum om/när jag blir arbetslös/sjuk. Vi skall givetvis ha en välfärd som tar hand om oss om vi blir sjuka/arbetslösa, men vi måste lära oss att rätta munnen efter matsäcken.
Lars menar även att ”Vi skall ha världens bästa välfärd, utan vinstintresse.” Varför då? Varför skall vi inte kunna driva företag inom vår välfärd som får ta ut vinst? Att ha möjlighet att ta ut vinst i företag tror jag innebär att man vill jobba för att det skall vara god kvalitet för de tjänster som erbjuds i dessa företag. Inom våra ”välfärds” yrken så jobbar det mycket kvinnor. Jag tycker det är en jämställdhets fråga att det i välfärdsföretag också skall finnas möjlighet att ta ut vinst.
Jag anser att det som Lars och hans rödgröna gäng föreslår alltid känns som om att man pratar om skattepengar som om någonting man bara trollar fram. Något som bara fixar sig och finns där. Men det de inte tar fasta på att skattepengar det är dina och mina slantar. Slantar som vi betalar ut från vår lön månad efter månad. Det är viktigare att fler skapar möjlighet att bidra till vår gemensamma plånbok än att man istället gör planer för hur mycket man kan norpa ur den.